Mitt skapande började vid en vävstol med min blivande svärfar hängandes över axeln för att tålmodigt och glädjefyllt visa mig hur saker skulle gå till. Där i den lilla vävstugan utvecklades en nyfikenhet på hur långt det kunde ta mig och vad jag klarade av.
Terapi har jag aldrig lyckats ta mig igenom men knutarna och vävningen sa till mig att jag funnit någit som jag var bra på och som stärkte mig i att jag också kunde få ha en plats. 
Ett gemensamt projekt för två människor som drogs till varandra att få mötas genom i sin takt. En butik tog form, en kunskap utvecklades, kreativiteten drev på framåt och företagsamheten växte fram.